Jag ville brygga lite kvällsté men upptäckte att mina vattenflaskor var tomma. Så jag gick till några människor med sjötomt. De hade inte bara vatten. De hade också den här utsikten. Jag tänkte: kan man någonsin törsta efter annat när man har det såhär? Mannen som öppnade dörren var liten och korpulent och hade plockat hem en hälften så gammal Thailändska och det verkade som om Thailändskans syster var och hälsade på i Sverige. Det var ett ordentligt tjattrande på dem. Jag fick i alla fall mitt vatten och när jag gick över tomten såg jag den här skymningen, och jag såg två tranor flyga ut ur den, rakt mot mig. Jag fumlade med kameran, och även om jag har en snabb Cyber-Shot K800i, så var tranorna snabbare. Men det blev den här bilden i alla fall. Tranorna fick mig dock att tänka på kärlek och tvåsamhet. Jag tänkte på mig och Anna. Och jag tänkte på mannen med thailändskan. Tja... Dom har det kanske jättebra. Hon kanske är jättelycklig här uppe i kalla norden. Hon kanske har blivit räddad från ett liv i prostitution och misär. Han kanske är snäll mot henne. Han slår henne inte. Hon kanske aldrig har varit med om något bättre. Vem vet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar